Min karl han gillar sina leksaker han hehe, han har en hel del intressen! Nu är det tyvärr svårt både tidsmässigt och ekonomiskt att hålla på med vissa intressen, vilket han nog har svårt för att acceptera och det förstår jag. Man vill ju helst inte behöva offra saker som betyder något för en men lite så blir det tyvärr när man bildar familj.
Hans grej är mest sport och motordrivna grejor och vapen. Han är jägare, gillar skytte, han har provat alla möjliga sporter och när vi träffades spelade han amerikansk fotboll ( tyvärr fick han ge upp det då det tog väldigt mycket tid), han älskar allt med bilar ( mässor, race, mecka, allt som hör till), han har många projektbilar här på gården som han vill göra i ordning. Han älskar att mecka och pyssla, t.ex. hans vapen tycker han om att pimpa upp lite hehe, vår vän Olle har kommit varje onsdagkväll och så har grabbarna varit i garaget och gjort Olles mini färdig och fin igen ( ”Mr Bean-bil”), nu ska de börja med karlns suzuki! En annan gammal saab-bil vill han pimpa upp för att få köra i Power meet.
Nu har han precis köpt en radiostyrd bil som han ska leka med. Han försöker hinna med och göra det som går att få ihop med vardagen, det är bra tycker jag och tråkigt att han får välja bort mycket som han tycker om. Ni har ju också sett hans paracordprylar han gör, t.ex armband och hundhalsband/koppel mm.
Det här är ju hans intressen, en hel del har han! Jag kom att tänka på MIG då? Vad har jag för intressen?? Vad har jag fått ge upp? Vad lägger jag pengar på när det gäller mig själv?
Ja det enda jag har fått ge upp sen barnen kom är tid med mig själv typ, att aldrig ha en stund för sig själv ensam som man var van vid och pengar. Jag tjänade riktigt bra men jobbade därefter också och nu är det omöjligt att jobba så mycket och jag har tvingats ner på deltid och nu är jag glad om jag får en slant över varje månad. Några direkt intressen hade jag inte.
Det enda jag idag lägger pengar på till mig själv är väl typ godis, nån tidning och nån gång ett klädesplagg hehe. När jag tar mig egentid så åker jag till syrran och har filmkväll eller shoppar kläder till barnen haha, höga krav jag har va?
Men det som jag har ( om man nu kan kalla det för intresse) så är det ju BLOGGEN! Jag mår så bra av att få skriva av mig här och responsen jag får och jag älskar att ta bilder och pyssla med de här på bloggen. Sen tror jag att den här gravid- och bebisvärlden de senaste 3 åren har varit det som slukat all min energi och engagemang för att jag älskart, trots jobbigheter som hör till! 😉 Men det är ju inte så värst bra att ha som hobby för då skulle jag ju sluta som de i familjen annorlunda ( inget fel med stora familjer men vi skulle aldrig greja det).
Jag kanske skulle behöva hitta ett intresse? Måste man det? Hittills har jag inte känt behov av det, jag är nöjd om jag får en stund ibland och vara för mig själv eller komma iväg lite, även om det bara är en sväng till Rusta eller Ikea haha.
Däremot i framtiden skulle jag vilja ha en liten kennel när barnen inte behöver mig längre haha, när jag börjar få tråkigt. För rastlös som satan blir jag när det inte händer något. Jag måste ha ett intressant projekt att bli besatt i annars mår jag dåligt! ( detta är nog en del av ADHD:n som jag misstänker att jag har).
Jag har haft många projekt i mitt liv som jag varit uppslukad av men tyvärr så tröttnar jag helt plötsligt och då måste jag hitta något nytt. Tyvärr är jag oftast besatt av saker som är rätt värdelösa att kunna, t.ex. kan jag typ 200 hundraser och fakta om alla dessa…
När jag träffade karln var jag besatt av katter, och skulle driva uppfödning tänkte jag då. Det var då vi skaffade perserkatterna Viggo och Hailey. När jag fick barn tappade jag totalt intresset av katter och nu har jag haft mitt absolut längsta och största projekt nånsin, att få barn! Skulle nog vara bra om bebissuget kunde svalna nu så jag kan gå vidare med något annat haha.
Jag är lite märklig, I KNOW!
Jag kan bli avundsjuk på min man som har sina intressen, de har alltid varit där och kommer förbli så medans jag måste leta vidare hela tiden och känna mig rastlös..
Hur har det varit för er när ni fick barn? Har ni fått offra något? Finns det något intresse som prioriteras?
Jag är en projektmänniska och byter gärna intresse då och då. Är en rstlös själ och behöver saker att gå upp i! Precis innan jag blev gravid med mitt första barn började jag jobba politiskt, något jag funderat på sedan tonnåren. Det gick jättefort och jättebra och man var ju så naiv när man var gravid med sitt första barn, man hade ju ingen aning om vad som väntar;-) genomförde 2010 års valrörelse högravid. (Greta är född 25 september.) Kom in i komunfullmäktige och fick ett relativ tungt uppdrag i en nämnd. Greta var fem veckor när jag stod i talarstolen för första gången. Sa upp alla uppdrag i julas. Jag älskar att jobba politiskt men det tar alldeles för mycket tid från familjen ca två kvällar vecka samt all inläsning och igentagning av jobbet. Tycker att man absolut ska ha egna intressen problemet var att jag kände mig så pressad hela tiden. Om man är med en bokcirkel eller tränar som hobby kan man ju ställa in/boka om om barnen inte mår bra osv men det går ju inte när en massa andra människor är inblandade och man har ett förtroendeuppdrag. Tänker dock ta upp det igen senare i livet. Det jag lägger tid på nu är att läsa och träna. Skulle dock vilja lägga lite mer tid på vänner och mina syskon som jag inte bor så nära nu.
Då är du lite som jag då 🙂 jag förstår att du skjuter på det politiska och tar det senare. Imponerande vad du klarade av som gravid och sen med en bebis, men man får ju prioritera. Allt blir nog lättare sen när småbarnsåren är över. Roligt att höra hur det har varit och är för dig 😀