Om du skulle jobba i vården VART skulle du då vilja vara? Vården är ju galet bred, och alltså har man inte samma arbetsuppgifter överallt även om omvårdnaden finns i någon form ( uska). Och du som jobbar i vården, VART jobbar du? Har du något annat drömmål eller är du där du vill vara?
Hela tiden får man höra att vården skriker efter undersköterskor vilket såklart stämmer och man tänker då att ja men då är det ju bara att satsa på uske-utbildning så har jag garanterat jobb direkt efter, ja det stämmer delvis. Dels beror det mycket på vilken kommun du bor i och vill jobba i och vilket uske-jobb du söker, allra lättast verkar det vara att få jobb inom äldrevården och särskilt hemtjänsten. Det ska ju sparas in överallt så istället för att anställa fler uskor så sliter man ut de stackars underbemannade uskorna som finns inom vården. Dags att vakna regeringen! Nej de blundar medan vi andra lever i verkligheten. Många uskor får jaga timmar i ett par år för att till slut lyckas bli inlasade och får en fast anställning, det är inte lätt. Vissa har såklart tur och får jobb direkt efter sin utbildning, jag tror att det har att göra med vilken praktik man hade och vilken kommun det rör sig om samt hur man är som person, ringer man och hör sig för t.ex?
Prognosen är också att bristen på undersköterskor kommer bli rekordhög i framtiden i och med vår åldrande befolkning som lever mycket längre men ofta är multisjuka och behöver stor omvårdnad. Det kan ju på sätt och vis kännas tryggt för framtiden att satsa på ett yrke som landet kommer skrika efter men eftersom man gärna väljer sjuksköterskor först och cheferna gör allt de kan för att spara in pengar och regeringen blundar som sagt så känns det ändå inte helt tryggt och självklart.
Statusen behöver höjas ( många tror på allvar att det enda en uska gör om dagarna är att torka bajs), man behöver locka fler ungdomar att vilja satsa på yrket, man behöver höja lönerna, erbjuda bättre arbetstider och bättre arbetsmiljö, anställa fler, bygga fler boenden mm. ” Man blir inte undersköterska för pengarna” brukar det heta, så varför väljer man frivilligt att utbilda sig till undersköterska trots all kännedom om hur tufft det är? De flesta vet att:
- Lönen är dålig
- Arbetstiderna är dåliga
- Du får jobba högtider, helger och nätter
- Det är mycket stress och prioriteringar
- Det sliter på en psykiskt som fysiskt
- Det är svårt att få ett fast jobb
Svaret kan nog variera en del förstås men grundläggande är nog ändå att man vill jobba med människor, att det ska kännas meningsfullt, man hjälper människor. Sen är det nog vanligt att man väljer yrket för att det är större chans att få jobb även om man inte kan välja att direkt få jobb där man önskar, lättast är som sagt äldrevården. För mig är det i alla fall dessa skäl till varför jag har valt att skola om mig. Det finns också flera anledningar och framförallt är det så enkelt som att jag drömmer om att en dag få jobb på neo/förlossningen/BB.
Jag har ingen direkt erfarenhet av vården och dess olika avdelningar eller boenden men det jag har fått upp ögonen för hittills är:
- Förlossningen
- BB
- Neonatalavdelningen
- Kvinnokliniken
- Onkologen
- Hospice/palliativa avdelningar
Jätte bra skrivet!
:)👍