FAMILJEN KAOS!

Stor fråga det där som jag tror att många får fundera på när det ska bli barn! Vad känns bäst för oss? Det finns så mycket åsikter om det där, vad som är rätt eller fel, jag anser att det inte finns rätt eller fel utan man gör det som känns bäst för sin familj och självklart finns det för- och nackdelar med alla alternativ! Ung eller äldre förälder? 1 eller 5 barn? 2 eller 5 år mellan de? Sladdis? 

Då jag är frisör och barn/familj OFTA kommer på tal med kunderna så har jag hört många åsikter, erfarenheter och massa bestämda tycken.

De flesta tycker nog att jag är helt jävla galen, det ser jag på de, de tappar hakan när de får höra att det är MITT TREDJE BARN som jag väntar och att de är så tätt! Lägger jag sen på hus med gård på landet, katter, hund och renovering så blir de ju helt svettiga i stolen, he he.

Mitt liv är jäkligt intensivt, det är väl det mest passande ordet. Men jag tänker mycket på framtiden också, jag tror att det kan komma mycket fördelar av att skaffa tätt och dessutom börja i unga år!

Fördelar som jag ser det med att skaffa barnen tätt och börja som ung :

• Barnen blir rätt tajta och har samma rutiner
• De kommer vara på samma ”nivå/fas” hela tiden, annars kan det ju bli så att det tar många år innan de kommer ”ikapp” varandra och kan umgås mer. Självklart har alla syskon glädje av varandra oavsett ålder, svårt att förklara. Men kanske kan ett skolbarn och ett dagisbarn inte hitta lika mycket aktiviteter som båda gillar, de vill kanske olika saker? Vad vet jag..
• Du behöver inte börja om för varje barn, du hinner inte bli bekväm med ett självständigt barn och sen är det dags igen med sömnlösa nätter, skrik och blöjor. Du är ju redan inne i det. Allt är färskt i minnet.
• Man kan ju sluta med blöja, napp, välling, osv ganska samtidigt istället för att förlänga de perioderna med varje barn.
• Du hinner ju skaffa ett antal barn om du känner för det, ingen stress med att man nästan blir för gammal eller så..
• Lättare att hitta på aktiviteter som familj när barnen är i liknande åldrar.
• Man får behålla sin SGI om man skaffar tätt!
• Man har ju kvar allt man behöver, alltså behövs inte mycket att köpa nytt.
• Jag kommer antagligen inte vara så ”gammal” när/om jag får barnbarn, kanske orkar jag mer.
• Kanske flyttar barnen ut hyfsat samtidigt och jag och maken får tid tillsammans igen, vi behöver kanske inte vänta väldigt länge på det.
• Kanske får barnen samma kompisar och kan umgås mer med varandra från start. Annars kan det ju vara så om det skiljer många år så kan man få vänta tills den yngsta kommit ikapp innan man är på samma plan och kan umgås mer, det är t.ex. rätt olika liv för en student i gymnasiet och en som jobbat flera år och bildat familj.
• Jag tror inte det äldre/de äldre barnen blir lika svartis när bebis kommer som det kanske kan bli om det första eller yngsta barnet fått all uppmärksamhet i flera år?
• Barnen kommer inte ifrån varandra ifall det ena flyttar hemifrån och det yngsta kanske blir kvar själv ett bra tag, blir nästan som ett ensambarn.

Fördelar med att sprida ut barnen mer eller sladdis:

• Nu har jag ingen större erfarenhet av detta men jag skriver det jag tror kan vara fördel! Det blir ju inte lika fet blöjkostnad hehe, inte heller lika saftig dagisutgift om man då inte har flera barn där samtidigt.
• Det måste ju vara väldigt mycket enklare att sköta om bebis om man har större självständiga barn som dessutom kan hjälpa till?
• Man får mer paus i graviditet/föda barn/bebistiden/småbarnsåren om man tycker det känns viktigt och skönt.
• Man hinner jobba upp ekonomin mer mellan varven.
• Det blir såklart inte lika intensivt!
• Om du hinner gå i pension när det är dags för barnbarn sen så har man ju såklart mycket mer tid för de.

Nu är det här bara mina ”teorier” och jag menar såklart inte att det är såhär det är för alla, det ser så olika ut i alla familjer, vad som har varit bäst osv.

För mig har det lockat mer med att få bli förälder som ung och få barnen tätt, har också gillat tanken på att ha mer än 2 barn då jag tycker att det har betytt mycket för mig att ha flera syskon.

Jag jämför mycket hur det har varit för t.ex. mina föräldrar och mina svärföräldrar! Mina föräldrar skaffade 4 barn men inte tätt, de sista två var det lite hopp mellan. Idag har de två vuxna barn som då har egna hem och liv och två barn som fortfarande bor hemma. En kanske flyttar inom det närmsta året och en kommer det dröja många år till innan det är dags. Jag som är äldst har ju familj, jobb, hus och lever det livet och yngsta har inte börjat gymnasiet ännu och är inte alls intresserad av att skaffa barn. Mina föräldrar kan idag tycka att det kanske hade varit lite bättre att skaffa lite mer tätt för då hade kanske alla haft jobb och egna hem nu?

Mina svärföräldrar däremot skaffade också 4 barn men tätt, som mest 2,5 år mellan barnen. De hade det intensivt och lite kämpigt när de var små att få ihop ekonomi, skjutsa till alla aktiviteter, graviditeter ganska tätt osv. Men idag har de 4 vuxna barn som lever egna liv och står på egna ben, alla kan lättare umgås då de är mer i samma fas i livet, på ett ungefär och föräldrarna bor själva och kan leva på ett helt annat sätt men ändå vara delaktiga i deras barn såklart. De har ju nu 2 och snart 3 barnbarn att engagera sig i och kan lättare vara delaktig i de då de bara har sig själva att tänka på.

Oj vad långt detta blev! Det här är något jag har funderat mycket på och som intresserar mig, det kommer ofta på tal när man pratar med andra.

Vad tycker ni??!! Vad är bäst för dig/er? Ni ser ju att vi har det lite tufft och intensivt när vi gör allt på en gång men tänk sen framöver kanske det lönar sig?