Lilla tokkatten är hemma ❤
Lilla galningen satt nästan högst upp i en gigantisk gran, livrädd för att ta sig ner. Vi försökte få tag i en person som vi tidigare hyrt skylift av men utan framgång. Hela dagen gick efter att vi upptäckt henne i trädet, kvällen kom och jag mådde otroligt dåligt av att veta att hon satt där ensam, rädd och hungrig, att hon blev sämre för varje timme som gick.
När familjen sov gick jag ut till henne, Jag kunde inte gå och lägga mig med vetskapen att hon satt där ensam och rädd. Så där satt jag ute i mörkret, i tystnaden med en matskål som jag ruskade på och samtidigt ropade på henne. Hon svarade tillbaka hela tiden och nu var hon mer frustrerad.
Helt plötsligt hörde jag att hon försökte klättra lite och det såg ut som att hon hade tagit sig ner en liten bit! Jag märkte att hon vågade mer av att jag satt där och pushade och hejade. Så jag stod där hela natten och hejade på/lockade med mat. Det tog ett antal timmar men tillslut var hon så långt ner att jag kunde få tag i henne! ?? jag tog fort in henne och gav henne mat.
Fy vilken pers! Jag är fortfarande så otroligt glad och lättad och rätt nöjd med att JAG lyckades få ner henne ❤ jag hoppas att hon har lärt sig nånting nu!
Senaste kommentarer