Den första dagen spenderades hos morsan som var själv hemma. Jag har stressat något fruktansvärt idag och inser att jag inte orkar göra om detta 🙁
Det börjar med att vi står på parkeringen, barnen skriker och sitter i varma bilen, jag springer till biljettautomaten och den bara krånglar och ger mig ingen biljett!
Stressa upp med barnen och packning till lägenheten. Skulle ha tagit vagnen trots trappor. Mini vill sticka och jag får panik som bär väskor och babyskyddet. Kian får tag i mini och jag greppar hårt tag om hennes hand.
Lämna barnen och ut och flytta bilen precis när parkeringsvakten kommer.
Väl inne så skriker bebis, mini gör allt hon inte ska. Morsan har väldigt mycket fina prydnadssaker överallt! Byta blöjor på golvet, göra många flaskor, servera barnen lunch och mellis. Kian var duktig men 2-åringen…jisses..
Allt resulterade i enorm stress!
Nu är jag hemma och mår riktigt dåligt, nästan 39 graders feber som kom från ingenstans! Mår illa, frossa, stekhet, huvudvärk! Tvingade hem karln som egentligen inte kunde åka från jobbet..
Känner mig så dum, men förklarade att jag fixar inte att ta hand om 3 småttingar, middag, och läggning när jag mår såhär dåligt..
Fan! Utlöstes skiten pga stressandet idag? Ingen annan är sjuk. Tänk om det är infektion i livmodern?? Jag brukar inte bli sjuk..
Hoppas att nästa dag blir bättre! Tack för era senaste kommentarer, kan inte svara just nu..
🙁
Jag har två barn, och jag åker sällan iväg med båda själv. Min minsta är åtta månader å den äldsta är 2,5 år. Den stora är väldigt rörlig av sig, gillar inte att sitta still å lyssnar inte alla gånger. I början åkte jag bara iväg om jag visste att nån kunde möta upp mig eller komma hem till oss å hjälpa till. Jag var supernojig över att åka själv med båda. Nu när dom börjar bli lite större vågar jag lite mer. Typ åka buss å gå till nån lekpark å sådär. Men man får känna av stämningen lite, är dom tex trötta eller hungriga åker jag inte. Vi stannar oftast hemma faktiskt. Just för att de är lättast. Den stora får ju ändå springa av sig på dagis tre dagar i veckan. De får helt enkelt vara så just nu. Hoppas de blir lättare pch att ni kommer in i bra rutiner. De bästa man kan göra är nog att släppa lite på alla regler ett tag å bara försöka ta dagen som den kommer. Äter ni inte lunch prick tolv är inte de hela världen tex. Dåligt exempel kanske men tror du fattar 🙂 krya på dig!!
Anna –> vad glad jag blev av din kommentar. Jag har känt mig lite som en sämre mamma som inte vågar åka iväg knappt med mina barn, jag vet ju hur det blir, det är svårt! Lättast att vara hemma som du säger. Är glad att de har dagis där de är ute mycket och hittar på massa. Har tänkt så att just nu är det nog bäst att göra det enkelt för sig även om det innebär att vara hemma. Det kommer bli lättare när de är större 😀
Usch, det var ingen lyckad första dag 🙁 Men varför åkte du iväg första dagen hemma själv med barnen? Du kunde ha stannat hemma och känt av läget lite innan du gav dig ut med alla på egen hand. Jag har bara 2 barn och det är sällan jag åker iväg med dom själv och jag har ändå vart hemma med dom båda över en månad.
Hoppas inte det är infektion i livmodern. Men då borde du ha ont i den också isf, och inte bara feber.
Mitt tips är att stanna på hemmaplan tills du hittar lite rutiner med barnen. Och tar hämtning/lämning på dagis att koncentrerar dig på tills du känner dig mer inne i din nya vardag.
Visst, jag förstår att det blir jobbigt hemma också när barnen kryper på väggarna och bråkar och ståjar. Men då är ni iaf hemma och du känner dig mer van vid omgivning osv.
Hoppas du känner dig piggare och att morgondagen flyter på bättre 🙂
kram!
Usch, det var ingen lyckad första dag 🙁 Men varför åkte du iväg första dagen hemma själv med barnen? Du kunde ha stannat hemma och känt av läget lite innan du gav dig ut med alla på egen hand. Jag har bara 2 barn och det är sällan jag åker iväg med dom själv och jag har ändå vart hemma med dom båda över en månad.
Hoppas inte det är infektion i livmodern. Men då borde du ha ont i den också isf, och inte bara feber.
Mitt tips är att stanna på hemmaplan tills du hittar lite rutiner med barnen. Och tar hämtning/lämning på dagis att koncentrerar dig på tills du känner dig mer inne i din nya vardag.
Visst, jag förstår att det blir jobbigt hemma också när barnen kryper på väggarna och bråkar och ståjar. Men då är ni iaf hemma och du känner dig mer van vid omgivning osv.
Hoppas du känner dig piggare och att morgondagen flyter på bättre 🙂
kram!
Anonym –> jag håller med dig! Det är så jag får ggöra. Jag tänkte att det var bäst att hitta på nånting eftersom de inte skulle vara på dagis utan jag skulle vara själv med de ttill sena kvällen. Åka till morsan kan väl inte vara så svårt fast jag var rätt nervös ändå, jag vet ju hur ungarna kan vara plus skrikbebis. Jag tänker bara vara där jag vet att jag har kontrollen och göra det ” lätt ” för mig.
Ja visst borde jag ha ont då i så fall? Då kan det inte vara livmodern i alla fall..tur!