Jag börjar märka av det nu som jag har fruktat för…tiden räcker verkligen inte till. Man får ju såklart anpassa sig och prioritera hårt men det suger ändå. Jag vill så mycket mer men tiden rinner alltid ut för fort.
Jag hinner inte blogga så mycket som jag vill längre, kvällarna tar slut för fort (måste upp tidigare än förut), hemmet hinns inte med lika mycket, vänner/familj ser man mer sällan, familjetiden minskar, renovering/projekt står nästan stilla, hinner inte läsa andra bloggar eller svara på mail, hinna med ärenden är riktigt svårt, allt är svårare. Det är tråkigt men man måste acceptera det ( något jag har svårt för), en dag lär man ju jobba heltid igen och då försvinner ännu mera tid. Kan man inte köpa mer tid nånstans?! Kan inte dygnet ha några extra timmar bara?!
Ja vad ska man göra? Vi har blivit bortskämda med att en har varit föräldraledig jämt vilket gör en enorm skillnad i vardagen. Det blir nog bra bara man kommer in allt det nya och blir van…inte för att man har nåt val.
Jag måste börja styrketräna nån gång, vet inte när jag ska klämma in det bara? Fastan ( 5:2) har inte gått alls de senaste två veckorna och nu känner jag mig ”fetare”, vågar inte ställa mig på vågen. Första veckan var det inskolning och då skulle jag äta lunch med förskolan och då vill jag lixom inte sitta där och käka en bar..Andra veckan sjuk och då vill jag inte kombinera fasta/värktabletter/jobb. Så det ska faktiskt bli skönt med strikt 5:2 nästa vecka här!
Senaste kommentarer