Jobbiga känslor/tankar kring det här med hur många barn man ska skaffa. Tänker ofta på det här, som tur är har förnuftet i mig tagit kontrollen nu men det var nära på att hjärtat bestämde att vi skulle köra på en trea snart igen! Herregud hur hade man orkat det?! Jag skulle lätt kunna skaffa 2-3 barn till om det inte vore för det här:
* Väldigt jobbiga graviditeter
* Förlossningen
* Spädbarnstiden och kolik, inte den roligaste tiden enligt mig
* Sömnbristen som gör en knäpp
* Ekonomin som blir påfrestad
* Parktiska skäl, t.ex hur man gör med rum och bil?
* Orka/ klara av att ta hand om barnen (det är krävande bara med ett barn)
* Alla risker tycker jag är läskigt, ifall barnet drabbas av något hemskt, PSD, missfall, problem med ens kropp om det t.ex. blir komplikationer med förlossning eller graviditeten, så mycket som händer med kroppen ju.
* Är också skraj för att inte lyckas bli av med de där 23 kg jag lägger på mig varje gång jag blir gravid.
Men i hjärtat känner jag starkt att jag så gärna skulle vilja ha den där stora familjen, barnen är det bästa som hänt mig och de gör mig så otroligt glad och lycklig, fast de är bra krävande ibland.
Sen har det ändå sin charm att gå igenom en graviditet och förlossning, att få klä den lilla söta bebisen och se hur bebis utvecklas och hur personligheten kommer fram mer och mer, varje gång man går igenom detta så är det inte på samma sätt, det är en ny upplevelse varje gång. Mina graviditeter/förlossningar och barnen ,är som natt och dag, och det faschinerar mig!
Men sen är det ju så att man ska klara av allt också och få till det med ekonomi och plats! Jag skulle aldrig kunna flytta t.ex. det här är vårt drömhem! Men det är inte många sovrum här (fast man kan ju bygga ut ifall det skulle behövas).
Det blir spännande att se i framtiden hur det kommer bli. Blir det fler barn?? Vi vet inte ännu. Just nu ska jag jag ringa om nytt recept för p-piller för ett helt år, känner mig nöjd med Neovletta förresten, skönt. Fortsättning följer…!
Senaste kommentarer