Tänkte berätta om vårt hundköp som vi gjorde när Kian var liten. Ångrar det så mycket! Jag blev helt enkelt för ivrig. Längtat efter hund har jag gjort i många år och nu när man bor på landet och har inkomst och allting så blev frestelsen lite för stor. Jag tänkte passa på att skaffa hund medan jag var mammaledig, det var dumt, i alla fall att skaffa valp fast det beror ju på hunden också. Jag var så otroligt dum att jag valde en ras som inte alls passar mig/oss eller som jag hade erfarenhet av. Hade intalat mig själv att det skulle funka, som sagt, ibland blir jag för ivrig och tänker inte efter.
Jag har erfarenhet av schabrador och berner sennen som vi haft inom familjen förut. Jag skaffade en så kallad ”amstaff” som har ett dåligt rykte. Hade läst på mycket och läst en hel del positivt om rasen från kunniga personer som kan rasen, det skulle visst vara en bra familjehund ändå.
När vi var och kollade på valparna så valde jag den lugnaste eftersom jag ville ha den där gosiga lugna amstaffen som vissa pratat om. Hur tänkte jag egentligen?! Trodde att uppfödaren var seriös men icke! Fick en del dåliga vibbar när vi var där men jag förträngde de för jag var kär i denna valp.
När vi fick hem Memphis så började problemen. Det var ju jag som fick ta hand om honom och Kian hela dagarna. Jag har erfarenhet av hundar och har gått hundkurser förut så jag uppfostrade honom och lärde honom en hel del, han kunde vara väldigt gosig också. Men jag märkte snart att det gick inte att ha Kian på golvet i t.ex. babygymmet, fick ställa upp den på bordet (?!). Valpen var så ”vild” och otroligt hårdhänt och hetsig i sitt sätt. Han använde sina vassa tänder väldigt mycket. Nafsade hårt, både jag och min syster har börjat blöda. Han skulle slänga sig upp på alla och nafsa. Alla besökare blev rädda för honom.
När det gällde Kian var jag LIVRÄDD, för jag fick ständigt vara på vakt. Förstå om han skulle ha nafsat honom i ansiktet?! Jag blev så stressad. Försökte träna honom och hitta ett bra sätta att säga till honom när han nafsade och höll på. Inget funkade på honom och jag fick ingen hjälp av uppfödaren. Kommer ihåg en gång när Kian satt i sin stol vid köksbordet och hunden bet hårt tag i hans små fötter för att leka med och Kian störtgrinade stackarn, så gjorde han hela tiden och vi fick vara på vakt, superstressande när man skulle ge Kian smakportioner.
Problemen blev värre när jag verkligen försökte ”tillrättavisa” honom när han gjorde såna här saker. Då började han hetsa upp sig på ett aggressivt sätt, stirra mig läskigt i ögonen, morra och göra utfall mot mig. Inte fan var det lek! Jag blev ju skitskraj, för den här valpen skulle bli en väldigt stor och tung hund som vuxen.
Jag mådde så dåligt hela dagarna och började bryta ihop fullständigt. Fick inget stöd av mannen för han var helt förälskad och förblindad av denna hund! Han var ju inte heller den som tog hand om honom på dagarna, men han blev också tokig på hunden ibland. Jag har aldrig träffat på en sån hund med sånt beteende förut, blev skraj för hunden eftersom jag inte visste vad han skulle göra.
Hunden var jättebrutal mot stackars katterna! Jagade de och slet av deras päls, de klappade till honom ordentligt i ansiktet men han brydde sig inte, de vågade inte längre nudda golvet!
Tillslut bestämde jag att han måste tillbaka till uppfödaren så fort som möjligt innan det händer Kian något. Jag stod inte ut en dag till! Nästa problem var att få mannen att fatta att vi inte kunde ha kvar honom, han tyckte inte att problemen var så stora som jag upplevde det (!?) Förstår inte hans tankesätt kring den hunden än idag, det blev mycket bråk. Tillslut gick han med på det, han var så ledsen, aldrig sett han så ledsen förut.
Ett annat problem var att uppfödaren inte ville ha tillbaka honom! Hon hade ju sagt till mig att skulle det vara nåt problem så vill hon ha tillbaka honom och hon ville absolut inte se hunden på blocket. Men hon vägrade och bad mig istället att lägga ut en annons på blocket!? Jävla idiot…Visst kunde jag ha gjort det men jag fattade ju också att det skulle kunnat ta tid att få honom såld och mannen skulle säkert ändrat sig på vägen, plus att jag inte stod ut en dag till, jag var totalt knäckt just då. Så jag fick tillslut uppfödaren att ta tillbaka hunden utan att behöva ge tillbaka en krona, så där gick minst 11 000 kr åt helvete. Men jag ångrar inte att jag gjorde så för jag blev av med hunden på en gång.
Fick höra sen att hunden fick ett nytt hem men blev hemskickad igen. De hade haft en liten hund där också som blivit knäckt och mått dåligt sen de fick Memphis, och då hade jag varnat den personen. Jag tyckte att han skulle få ett hem hos ett ungt par med erfarenhet av rasen och gärna en hundkompis av samma ras. Ett sånt hem har han nu och det funkar jättebra.
Nu menar inte jag att alla amstaffar är som denna valp var och att det är nåt fel med rasen! Men rasen passade inte oss och jag var dum som intalade mig det då. Usch vilket helvete det var, nu väntar jag med att skaffa hund tills barnen är större och då blir det en vuxen hund och antagligen en berner sennen eller en berner sennenmix.
Senaste kommentarer