En syskonrelation, det är inte som vilken relation som helst vill jag påstå. Själv har jag tre syskon där jag är äldst, vi är lika men ändå så olika. Vi kan förstå varandra då vi har samma uppväxt, delar minnen, lika egenskaper, likheter i utseende, lika humor och traditioner mm. Det är fantastiskt att ha såna relationer, det är speciellt, men jag har även förstått att det ser väldigt varierande ut i alla familjer där syskon finns. Vissa är som katt och hund, vissa känner avundsjuka eller blir särbehandlade av föräldrar, vissa syskon ska tävla i allt, syskon splittras som vuxna utan att ha någon betydande band till varandra eller vilja till relation medan andra umgås flitigt och skulle göra allt för varann.
Jag vet inte hur det är att växa upp utan syskon, jag kan inte ens föreställa mig det och tycker samtidigt inte att det är något fel med att skaffa ett barn, absolut inte men eftersom jag själv kunde fatta just detta beslut angående mina barns framtid så kände jag att det var viktigare att syskon skulle finnas, att de har varandra hela livet även om det inte behöver bli så att de väljer att fortsätta umgås som vuxna, förutsättningarna finns i alla fall, för mig var det viktigt då jag själv värdesätter att jag har syskon.
Det är spännande att se hur mina egna syskon väljer att leva och vad som händer i deras liv. Jag har också i och med mina syskon chansen att få bli både moster och faster, det är stort för mig och något jag längtar efter, mina barn har chansen att få kusiner. Bortsett från likheterna så vad har vi för olikheter? Vad har de och vad kan de som inte jag har eller kan?
Syster Denise, vi är så olika som personer. I hennes liv går allt i en sund och normal takt medan jag kör på i 180. En omtänksam och vänlig människa som vill folk väl, vacker med sitt änglasvall till hår, en bästis helt klart. Vi har alltid haft varandra då det skiljer 1,5 år endast. Vi har utvecklat en intern humor och säger ofta exakt samma meningar i kör. Men fortfarande, vi är väldigt olika hon och jag och ser olika ut men det blir en bra match ändå.
Bror Kenny, vi är olika! En snygg lång blond kille med blåa ögon, superdisciplin vad gäller matintag och träning, imponerande. Jag blir också imponerad över hans lugn och han är så smart och otroligt skicklig vad gäller teknik ( jag är helt lost när det gäller detta), han har en egen unik humor som inte går att förstå om man inte har lärt sig den, då blir den rolig! Han var min första ”bebis”, jag minns väl hur jag tog hand om honom när han var liten, älskade lillebror som nu är mycket längre än mig! Det är alltid så intressant att höra hans åsikter och att diskutera med honom, tyvärr blir det inte så ofta men snart flyttar han till egen lägenhet och då ska vi minsann våldgästa honom ( bara vänja dig bror).
Syster Melissa, min andra ”bebis” som jag tog hand om som hon var min egna ( sorry mor, men tror inte du hade nåt emot det?), detta är systern som är såååå lik mig både till sättet och utseendet, enda skillnaden är att hon är riktigt ljus och jag väldigt mörk. Vi är lika impulsiva, röriga, dryga, utagerande, intensiva, och till och med lika intressen och lika stil. Ja vad skiljer oss åt? 11 år skiljer oss! Vi är på väldigt olika plan i livet. Och vi krockar hela tiden haha. Men det är häftigt med en syster som är så lik en, inte ens mina barn är så lik mig, hon kan såklart förstå en som ingen annan kan. Jag ser fram emot att se vad hon gör med sitt liv!
Har du några syskon, hur många och står ni varandra nära?
Senaste kommentarer