Ner med familjen på stan/city för att se raggarbilar..
Fyfan säger jag bara. .Japp nu är jag ärlig här..
Mötte upp Olles familj, ut med picknick filtar och allt annat man hade släpat med sig. Olle och Emelies barn satt så fint på filten, mina då? ? De sprang omkring, brottades, sparkades, gjorde kullerbyttor nästan på andras filtar, sprang nästan ut på bilvägen eller var på väg att krocka med cyklister. Vet inte hur många gånger jag ropade på de och sa till de på skarpen men ingen lyssnade, de totalt ignorerade mig.
Fick ju också underhålla en ettåring och en valp. Tur att vi hade hjälp av både faster Jessica och moster. Jag var bara stressad hela tiden, det är inte kul alls när det är såhär 🙁 det skönaste var att få åka hem! Vad gör man i såna här situationer? När de inte lyssnar ett skit och bara fortsätter? Ska jag behöva jaga de och bära de till filten och tvångshålla de?! Nej! Men vad gör man då? Mina ungar är så aktiva och de reagerar inte om man höjer rösten och ger onda ögat direkt…de bara röjer..
Nej fyfan, det var inte kul alls. Men sen är det ju så att ungarna hade kul ändå, valpen fick miljöträning, karln stressar inte upp som jag och tycker nog inte att det var lika jobbigt. Men jag tyckte det var mindre kul detta. Nee..Gud vad skönt det var åka ut på landet igen, älskade hem!
Trollungar!
Senaste kommentarer