Jag tycker att det är väldigt tråkigt att höra/läsa om hur många avråder andra till att börja jobba i vården! ”Urusla löner och arbetstider” , ” Stressigt och slitsamt” , ”lågstatusjobb”, ” bajsträsket”, osv. Ja till stor del stämmer det att lönerna är dåliga och arbetstiderna varierar ju kraftigt ändå men innefattar oftast lite jobbiga tider också, stress och slit är ju ett vanligt inslag tyvärr.
Det är inte bra i vården idag, politikerna drar bara in resurserna och ska spara pengar, personalen blir sönderstressade och avgår till slut eller blir sjukskrivna, det blir allt mer ointressant att satsa på att plugga till vårdpersonal, speciellt bland ungdomarna. Patienterna blir lidande, bland annat när det gäller omvårdnaden som mest sköts av undersköterskorna, för de drar man gärna in på och tycker att sjuksköterskorna ska göra både det och allt annat som en sjuksköterska ska ansvara över, den medicinska delen t.ex.
Vad händer? Jo uskorna får inte jobb trots att de behövs, sjuksköterskorna blir sönderstressade och måste prioritera vilket gör att omvårdnaden går bort, patienterna blir då drabbade och får inte den hjälp/stöttning/vård de behöver som inlagda mm. Galet!
MEN, inte fan tycker jag att folk ska avråda andra som verkligen vill jobba som just undersköterska eller sjuksköterska, att inte satsa utan plugga till något mer välbetalt och bättre status, något som inte sliter och stressar. Alla kan ju inte tänka så, nån måste väl satsa på vården eller vill vi att alla flyr därifrån?!
Om man vill ha ett meningsfullt jobb där man verkligen gör skillnad och hjälper andra människor som behöver stöd/omvårdnad/att någon lyssnar/tröstar och finns där, om man vill jobba med människor, ska man låta inkomsten styra då? Ska man lyssna på andra som bara ser vården som ett värdelöst skit-jobb?
Jag ser det på ett annat sätt! Jag ser att jag passar in där, jag tror det är en plats som jag kan bidra med något, jobba med människor som behöver stöd/omvårdnad/och en som lyssnar, för sån är jag nämligen,jag vill ge allt det. Jag önskar också att få jobba fysiskt med kroppen, jag fördrar tempo, jag jobbar helst natt, har aldrig brytt mig om status utan för mig är vårdyrkena ett betydelsefullt jobb som gör stor skillnad, ett viktigt och utvecklande jobb och för mig är vårdyrkena högstatus jobb!! Jag vill inte fokusera på yta utan ens inre, ha nära patientkontakt, jag vill inte sälja eller sitta på kontor, det ska vara meningsfullt FÖR MIG.
För mig är det meningsfullt att hjälpa andra människor på olika sätt, jag ser mig som en framtida uska och förhoppningsvis barnsköterska. Kanske går jag hela långa vägen till barnmorska? Vem vet? Alla möjligheter finns nämligen i denna branch, det är hur brett som helst med många olika möjligheter, det gör det extra spännande och tryggt.
Jag längtar tills skolan börjar och jag skiter i alla negativa människor som inte ser det JAG ser i detta yrke. Tror man att vara undersköterska handlar om att enbart torka gamlingar i röven så vet man inte mycket om detta yrke och antagligen ser de inte med samma ögon som mig.
Kanske blir det inte som jag har förväntat mig när jag väl står där, kanske äter stressen upp mig eller så kanske jag inte klarar av det helt enkelt, men det får vi ta då! Jag försöker fokusera på de bra bitarna nu men är inställd på det dåliga också för att inte bli chockad.
Kan tänka mig att det är svårt att jobba i vården idag om man har jobbat väldigt länge där och kan jämföra hur det var förut och hur dåligt det har blivit idag. Det måste vara svårt, men kommer man in idag som färsk och inte vet annat kanske det är lättare?
Mitt mål är neonatal ( för tidigt födda) och att där jobba som barnsköterska, vi får se om jag lyckas!!!
Senaste kommentarer