Denna vecka gick fort! 😀 Snart vecka 30 ju, majgadd!
Bebis
Fostret väger nu runt 1,2 kilo och är ungefär 40 centimeter långt. Nu börjar det verkligen likna en riktig liten bebis. Det är tillräckligt stort för att kunna sparka på mammans revben och även slå mot urinblåsan. En del kan sparka så hårt att mamman blir öm på en viss punkt.
Ännu behöver fostret inte vända sig med huvudet nedåt eftersom det fortfarande finns gott om plats att ändra läge. Fostret kan drömma nu.
Mamma
Barnet och magen fortsätter att växa och det kan kännas som om dina inre organ trängs undan. Fostrets sparkar kan ses utanpå magen. Att känna mycket sparkar är helt normalt. En del känner mindre än andra.
Från livmodern ner mot ljumsken går det så kallade livmoderband. När livmodern växer och livmoderbanden tänjs ut kan du känna en smärta som strålar ut mot ljumsken och blygdläpparna. Efter förlossningen drar banden ihop sig och besvären går över.
Kanske känner du av förvärkar? Ett bra sätt att slappna av och dämpa dem är att lägga dig i ett varmt bad. När du slappnar av avtar värkarna.
I morse spydde jag men det var nog för att jag hade väntat alldeles för länge innan jag åt frukost! Sista dagarna på jobbet var tufft p.g.a. foglossningen! Nätterna är knepiga då jag inte kan somna då tankarna rusar, typiskt för gravida att tänka extra mycket och även drömma livligare. Nu ska jag ju inte jobba mer så nu kan jag börja slappna av och förbereda för bebis här hemma, ljuvligt!
Ja, precis! Det hade varit något… Det är liksom bara att bita ihop hur jobbigt man än tycker det här. Tack för pepp! Kramar
som sagt vet preci hur det är, pust! Så jobbigt vissa stunder!