FAMILJEN KAOS!

…det är inte lätt!

Jag pratar ofta med kunder om det här, vilken press och medvetenhet det är för nyblivna föräldrar idag. Det räcker att jämföra med hur det var för mina föräldrar som idag är över 50 år och hur det var för mig att bli förälder. Jag tycker att allt har blivit så extremt, man vill vara så perfekt som möjligt och jag kan tycka att det går till överdrift, istället får man stressade/oroliga och hårt kämpande föräldrar som försöker nå orealistiska förväntningar.

Dagens föräldrar vet allt, vi googlar och vi tar reda på allt vi kan, vilket också gör oss oroliga. Vi är rädda för att bli påhoppade av andra föräldrar för idag lever vi stor del på nätet och där finns inga spärrar vilket gör att vem som helst kan bli påhoppade med väldigt hårda ord för starka åsikter finns om vad som är rätt eller fel i allt som har med både förlossning, amning, uppfostran, sovmetoder, mat, rutiner, vagnar, aktiviteter osv att göra.

Idag fokuseras det mycket på säkerhet ( vi skulle aldrig sätta en unge i knät i bilen och köra iväg), vi ska vara väldigt pedagogiska och låta barnen styra och tycka själva, de ska tidigt in i aktiviteter och simskola, en annan fick lära sig simma i skolan, socker verkar ses som rena giftet idag och kalas handlar om att bräcka andras kalas, man vågar ju inte ens ha ett enkelt kalas med fiskedamm hemma och fri lek (just det godispåsar funkar ju inte) och vad ska andra tänka?

Idag sitter barn ofta framför en skärm och barn ses mer sällan ute på lekplatserna, en annan blev i princip utslängd och vi lekte länge ute med hjälp av fantasin och kompisar/syskon/kusiner, ingen vuxen kollade oss, vi hade inga mobiler. Idag vågar vi inte släppa barnen själva ute för vi vet hur världen ser ut, hur vidrig den kan vara, och vi vill kunna lätt få tag på barnen med hjälp av mobilen.

Idag är det stor fokus på genus och hur vi behandlar de olika könen och att vi gör skillnad på de. Förut var en tjej en tjej och en kille en kille. Det är bra att det ska vara jämställt och alla ska få vara den de är och ett kön ska inte bestämma väg eller hur man ska bli behandlad, det tycker jag, men även här går det lätt till överdrift, vissa föräldrar kan bli upprörda om man råkar säga han till sonen eller tvärtom, man vågar knappt säga att ens grabb vill spela fotboll och att dottern vill dansa för då måste jag vara en ”sån där” som styr in mina barn i könsbestämda roller osv.

Maten är i stor fokus, det finns stor medvetenhet i vart maten kommer ifrån och det ska vara ekologiskt och man ska göra all mat själv så barnmatsburkar är bannlysta.

Man ska ha allt i sitt liv, vara en engagerad förälder som både ska leka med och aktivera sitt barn och barnet ska gärna ha ett par aktiviteter också, man ska laga bra mat från grunden och sköta hemmet, man ska verkligen finnas där för sina barn och speciellt när de är små och helst undvika förskolan men samtidigt är karriären viktig, karriären ska blomstra, resa ska man göra helst varje semester, det är viktigt med utseendet också, helst ska man gå ner direkt efter förlossningen och man kan t.ex. jogga med barnvagnen eller skaffa en PT, det ska ju helst inte synas att man har gått igenom en graviditet eller förlossning, så träna är viktigt att hinna med. Idag ska föräldraledigheten helst delas rakt av, egentid är ett vanligt ord som det ofta pratas om, vi ska vara föräldrar men fortfarande få vara bara oss själva och hinna med det vi vill göra, man ska gärna kunna kombinera sitt liv som var när man ännu inte hade barn med det hektiska småbarnslivet, man ska ha allt idag, samtidigt är det allt vanligare med utbrändhet och stress. Går det att få allt?

Jag kan tycka att för ett antal år sen så var det mer avslappnat och man visste inte allt (både bra och dåligt), man jämförde sig nog inte på samma sätt, man hetsade inte mot andra föräldrar och la sig i allting, samtidigt kunde man drämma till sin unge, röka överallt, barnen fick sköta sig själva mer och kunde dras med i massa mindre bra saker och vad händer när man måste tvärbromsa och minstingen sitter i knät utan bälte i bilen?

Idag är det så pressat och man är livrädd för att göra fel och bli påhoppad, man vill ha allt, idag finns det något som heter nätmobbing och drabbar barn och ungdomar, men samtidigt är våra barn mer fria att gå sin egna väg, det är inte lika vanligt att föräldrar bestämmer barnets väg och framtid, idag kan familjer se ut på många olika sätt, vi vill vara jämställda och det är OK att vara olika, vi är kanske lite överbeskyddande mot våra barn men vi vet för mycket om hur omvärlden ser ut.

Hur är jag då som förälder?

Well, I´m not perfect. Det är stor skillnad på hur jag var som nybliven förälder och idag tre barn senare. När Kian föddes gjorde jag allt för att vara så bra mamma som möjligt, läste på tok för mycket, jag skulle självklart amma och göra egen barnmat, aldrig ge fiskpinnar till mitt barn, hålla honom borta från minsta lilla spår av socker så länge det gick, allt skulle köpas nytt och vara snyggt till honom och hans rum. Jag slappnade aldrig av, jag jämförde utveckling och kurvor med andra barn och oroade mig.

Idag är jag äntligen avslappnad, jag skiter i hur andra gör med sina barn. Idag fick barnen fiskpinnar… Jag tar allt lite mer som det kommer och styr inte upp allting i strikta rutiner. Jag köper begagnat ofta, jag hetsar inte med att tidigt sluta med blöja, sluta med välling, osv. Jag har insett att en mamma är bara en människa, alltså kan jag inte vara perfekt och jag har mina brister. Jag har inte alltid tålamod, jag är inte pedagogisk i alla situationer, de får fika och ibland lite godis, jag tänker inte leka och aktivera mina barn hela tiden, jag har lixom sänkt kraven på mig själv. Jag skulle vilja vara bättre på en del saker, jag jobbar på det men perfekt kommer jag aldrig att bli.

Helt enkelt så får man göra det som känns rätt för sig själv och sin familj, ingen ska komma och säga att det är rätt eller fel. Jag fattar att det finns många som skulle kunna störa sig på mig för hur jag lever med mina barn och det får de störa sig på men de får hålla det för sig själva, jag är inte intresserad av att höra om det. Jag kommer aldrig lägga mig i och klaga på hur andra gör.

Jag vill dock bara påminna om att du är bästa föräldern för ditt barn, du gör så gott du kan, du är bara människa, sänk kraven och var mer i nuet, det är också ok att få gnälla lite ibland när det är jobbigt men uppskatta de bra stunderna. 😉

Var det bättre förr? Både ja och nej. Är det bättre idag? Både ja och nej.