Det händer grejer med Kian tycker jag. Det känns som att han går igenom någon slags 4-års-trots. Samtidigt känns det som att han har blivit mer sprallig, hyper och ofokuserad. Jag tycker nog att han var lugnare förut men jag kan tänka mig att det där kan komma och gå i perioder. Han är utagerande och kan vråla som en grottmänniska när Minelle gör någonting som inte är ok för honom. Han är stöddig och testar oss mycket och jag har fortfarande inte vant mig vid att han har blivit så smal! Han har ju alltid varit den där rultiga pojken med tomtemage och dubbelhaka 😉 En annan sak är att som liten var han otroligt glupsk, han åt ALLT tills han nästan spydde, grät när maten tog slut. Nu blir han mer och mer kräsen och det är många middagar i rad som han bara skiter i, han vill inte ens smaka och bara går?! Ikväll var det köttfärspaj och det dög inte. Han vill bara ha samma välbekanta rätter även om det är typ 3 rätter hela tiden.
Mitt i alla utbrott och slagsmål med syrran så är det helt otroligt att få höra hans tankar, han pratar så mycket, han kan berätta om vad han har drömt t.ex.
” Mamma, jag drömde att jag var en fjäril, jag var ingen människa längre och det var jätteläskigt! ”
Man kan se vad teckningarna föreställer nu och han blir mer och mer självständig. Tänk att han snart är 4 år!!! 4 år sen jag blev mamma, stort. Min enda son, han är så fin och härlig min grabb!
Senaste kommentarer