Det känns som igår men samtidigt såå avlägset!
Det började med att jag skulle gå på naturvetenskapliga linjen, det gjorde jag i 2 år, sen stod jag inte ut längre, kändes helt fel. Jag skulle bli veterinär, det var en dröm jag hade haft väldigt länge och därför gick jag just den linjen men jag blev skoltrött. Jag, skoltrött?! Trodde aldrig att det skulle hända mig, den största plugghästen som fanns men det gjorde det.
Jag tänkte om och det blev nåt helt annat, frisörlinjen. Fick börja om, så det blev i slutändan 5 år i gymnasiet, men det ångrar jag inte, man har lärt sig mycket på vägen. Det var tur att man gick ut med så bra betyg från högstadiet, annars hade jag aldrig kommit in! När jag sökte var frisörlinjen den svåraste linjen att komma in på! Det fanns bara 16 platser och hur många sökande som helst. Jag hade hamnat rätt och jag är så nöjd med mitt val!
Men jag känner ändå att jag kan ju inte vara frisör hela livet, kroppen och psyket tar mycket stryk tycker jag. Jag trivs på min salong jag är nu men det är så unga tjejer där, man kan ju inte jobba kvar där hur länge som helst och jag kan inte tänka mig att jobba på en annan salong! Så min plan är att jobba där så länge det går och känns bra sen börjar jag plugga igen och då är mitt nya mål att bli BARNMORSKA! Jag vill jobba på förlossningen och BB. Helt säker på att jag skulle trivas där och att yrket passar mig, jag måste jobba med människor.
Spännande att se hur framtiden blir!
Senaste kommentarer