Det är helt sjukt att jag kan känna mig så glad och positiv igen på bara några få veckor sen jag slutade med mina p-piller. Känner mig lycklig och uppskattar allt i mitt liv så otroligt mycket. Har jättemycket roligt att se fram emot och det är det bästa som finns. Det är ju såhär jag brukar vara!
Sen kan man såklart var lite låg ibland och lite deppig stundtals men man rycker upp sig och går sen vidare med nya krafter. Men den sista tiden har allt varit svart, inget hopp och ingen livsgnista, skrämmande var det och hemskt att ens finaste fått lida av det.
Fan, nu blir jag inte ens stressad av att Kian skriker och gråter allt han kan hela dagarna nu (nån fas eller nånting, allt är fel typ), ja lite såklart, men förut kunde jag bryta ihop av minsta lilla motgången, lite sen till förskolan, hunden som inte lyssnar, gnäll, eller sånt där irriterande att inte få upp dragkedjan eller hitta andra strumpan. Vem som helst blir väl stressad och arg av sånt men jag bröt ihop fullständigt, fick också helt plötsligt panikångestattacker, den värsta gjorde att jag nästan svimmade och kräktes…
Och nu är ALLT borta, mår hur bra som helst, jag är helt chockad, och nu är jag livrädd att må så igen..
Senaste kommentarer