FAMILJEN KAOS!

Vilken skillnad det är att få första barnet och sen det andra, då tänker jag på hur avslappnad jag har känt mig andra gången.

 Med Kian så var ju allt nytt och man kunde ju inte så mycket, då man aldrig varit förälder förut 😉 Man ville göra rätt, vara en bra förälder, allt var så stort och nytt, man provade sig fram tills man hittade sätt och knep som passade en (fråga, läsa, fundera, testa, testa, testa, slit, oroa, nojja sig och hitta egna knep). Med bebis 2 så vet man ju redan hur allt går till, vad man kan förvänta sig och alla knep finns ju där, man måste inte fråga andra om råd, det är nu du som har erfarenheten!

Det har varit otroligt skönt att känna sig kunnig och att få slappna av och njuta mer, än när Kian kom, då jag la så mycket energi och tid åt att lära mig om ALLTING, och så gör man ju såklart men det är utmattande, stressen av att barnet t.ex. är ledsen och otröstlig och man försöker desperat ta reda på vad som är fel, idag vet jag att bebis ibland kan ha såna dagar då allt bara är fel, det finns inte alltid en orsak när det gäller bebisars missnöje och nu gör jag ingen stor grej av det som man gjorde då.

Det är också skönt att man redan har köpt alla grejer som behövs till bebis (vilket är mycket) och man slipper gå igenom denna djungel av prylar igen, man vet nu vad som är onödiga köp och vad som verkligen behövs! Jag är inte lika nojjig och petig som jag varit med Kian, det gör också att jag känner mig lugn och avslappnad.

 Bara en sån sak som vikt och längd på sin bebis, med första barnet har man superkoll och berättar glatt för alla om dessa speciella siffror och jämför med andra. Men nu kommer jag inte ens ihåg vikt och längd på Mini hehe, man har ju förstått att det är oviktigt egentligen, alla bebisar är så väldigt olika stora! En ettåring kan vara lika stor som en 6 månaders bebis. Jag har koll på hennes viktkurva, den känns viktig, där har man mer koll om bebis får för lite eller mycket mat.

Jag tror att det här är rätt vanligt att man känner såhär andra gången? En annan sak som var stor skillnad är att det blev sån uppståndelse att få första barnet, herregud man kände sig som en kändis eller nåt men med andra barnet var det knappt en reaktion, knappt ett grattis, ingenting (i jämförelse). 

Hur har det varit för dig? (du som har två eller fler barn)