Det börjar sjunka in mer och mer att jag om mindre än 3 månader är tillbaka på jobbet!!! Då har jag varit hemma sen september 2010! Om man räknar från när jag gick på graviditetspenning (heter det så nu?) innan Kian kom. Men jag har faktiskt varit duktig och jobbat varje lördag under hela den här långa tiden förutom ett par månader direkt efter förlossningarna.
Kanske inte så konstigt att man är aningens trött på att ”bara gå här hemma”, men älskar såklart att vara med mina bebisar. Det ska bli skönt ändå att komma igång igen, att få både jobb och familj.
Fick precis besked av min chef att schemat är lagt och jag har fått precis så som jag ville ha det! Jag kommer att jobba på ett rullande 3-3 schema, jobba 3 dagar, ledig 3 dagar osv! Ibland blir det att jobba helg. Lär också få jobba extra ifall lönen blir för liten. Kommer inte jobba heltid längre, det skulle inte funka nu när jag har familj. Kommer börja 10.00 och sluta 19.00 (vara hemma runt 8).
Tänker mycket på att karln då blir föräldraledig i 9 månader. Han har längtat jättemycket. Tror att det här är behövligt för oss allihopa! MEN, tycker att det är skitjobbigt att lämna över allt till pappsen, släppa kontrollen, det är ju ändå jag som skött det mesta när det gäller barnen ända sen de föddes. Jag tänker på hur han kommer uppleva tiden hemma? Han har ju ingen aning om hur det är. Kommer han gilla det? Kommer det krypa i honom? Ska bli intressant att se! Tänk om ungarna inte saknar mig? De kanske blir jättepappiga och jag knappt får röra de? (stor skräck hos mig) Älskar när de är mammiga. Tusen tankar snurrar runt!
Någon som kan berätta hur det var för dig/er när du/ni började arbeta igen efter föräldraledighet?
Vi får se!
Senaste kommentarer