Så många gravida runt omkring mig, känns det som i alla fall. Jag förstår fortfarande inte att det INTE ÄR JAG som är gravid, det är de, inte jag. Hur svårt ska det vara?! Men när jag ser mina kollegor som är gravida, så reser jag tillbaka till mina egna graviditeter och återupplever det lite, det var över ett år sen jag var gravid men det känns som igår. Jag har varit gravid tätt inpå i 4 år, det tar nog tid innan jag får in det i huvudet att jag har lämnat det där stadiet, det kapitlet av mitt liv. Det blir nog svårare när jag har gravida runt omkring mig.
Karlns kusin Tine ska få sin första bebi när som helst nu, jag och många andra väntar med spänning. Våra barn blir ”bara” sysslingar till detta nytillskott men jag tycker det är så otroligt roligt med en bebis i ”släkten” för när vi ses på alla släktkalas och högtider så kommer mina barn ha en syssling att leka med utan stor åldersskillnad, de har ju varit ensamma hela tiden.
Kommer jag aldrig igen ha en stor kula på magen? Aldrig?
Antagligen inte men jag tror inte man kan säga något sådant till 100 %, ingen vet väl hur framtiden ser ut? Men sannolikt så kommer jag väl aldrig vara gravid igen. Det känns både skönt/helt OK och jättesorgligt, blandade känslor.
Jag märker att ”folk” nästan blir provocerade när man säger att man skulle kunna tänka sig en fyra. Why?! Jag tvingar väl inte på andra en till unge, det är väl för fan inte de som ska halta av foglossningssmärtor, gå upp 30 kg, krysta ut en 4-kilosklump, och vara uppe om nätterna av en bebis som skriker…Så varför bryr de sig?! Jag kan förstå att man reagerar om man vill ha nr 10 men inte ens där har man rätt att slänga ur sig deras oombedda åsikter. Varför har man behovet av att klanka ner på andras val och varför måste man säga det till denna? Kan man inte hålla det för sig själv? Ibland blir jag så trött på folk..
Förstår fortfarande inte att folk tycker att jag har megamånga ungar, 3 stycken lixom, helt galet! Jag träffar många nya ansikten i mitt jobb och man får höra mycket, tyvärr också mindre roliga kommentarer. Kan ni föreställa er hur det är att vara gravid och jobba som frisör? Gissa hur mycket folk kommenterar ens mage mm? Helt främmande människor! En gång fick jag höra av en man/kund att jag skulle visst inte bli kvar länge där eftersom jag var gravid..Jag var bara 20+ och singel och verkligen inte gravid! Visst man lär sig ta sånt annars blir det väldigt jobbigt att jobba med människor men att vara gravid är ändå en privat sak och kan vara känsligt, man kanske inte vill höra det ena och det andra av flera människor varenda dag!
”Mina barn är 4, 3 och 1 år..” ( då möts man av gapande munnar, chockade blickar och svettiga blir de). Det känns som att folk ser på mig som Mirka från familjen Annorlunda. Ööhh…så unik kan inte vår familj vara men jo jag kan hålla med om att det är fullt upp hemma och INTENSIVT. 🙂
Jag hoppas att jag en dag ska få bli moster och faster också, man vet aldrig, men det är en dröm. Där kan jag bli avis på syster Denise som är den där älskade populära ”moster”. Och Denise vill hemskt gärna bli mamma. En dag så 😉
Kommer jag nånsin se ett plus på stickan igen? Känna bebissparkar i magen och fantisera om vilken ögonfärg och vilket namn det ska bli på ett nytillskott? Vem vet? Inte vet jag men kanske aldrig igen..
Jag är så glad för mina tre älsklingar, älskade små ligister ! 😀
Mamma älskar er så mycket!
Senaste kommentarer