Detta har jag tänkt på länge! Barn och fritidsaktiviteter!
Idag lever vi tyvärr i ett stress-samhälle där till och med barn känner sig stressade! Det ska vara saker att göra hela tiden, man får lixom inte bara ha tråkigt. Nu ser det ju väldigt olika ut i alla hem men jag har svårt att förstå varför man tycker att det är ok att barn ska ha flera aktiviteter plus skolan också!? För mig känns det fruktansvärt.
Bara skolan och alla läxor tar jättemycket tid, energi och ger mycket intryck att bearbeta. Det räcker visst inte utan vissa barn kan ha flera aktiviteter och alltså något att engagera sig i varje dag och alla helger. Det kanske ändå funkar i vissa familjer utan att barn blir stressade,jag är ju ingen expert men jag har svårt att tro att det är hälsosamt för de flesta?
Däremot tycker jag att det är helt suveränt att ha EN aktivitet/hobby utöver skolan och det är för att det ska vara KUL och betydelsefullt att ha något ”eget”, att också finna nya kompisar och lära sig mycket under tiden beroende på vad man pysslar med då. T.ex. fotboll, då tänker jag att man får kompisar, man får röra sig, man har kul, och lär sig samarbete och regler mm.
Men mer än en aktivitet kommer jag aldrig gå med på när det gäller våra barn, i så fall om det är aktiviteter som görs 1 gång per vecka då kan det nog vara ok med 2 aktiviteter.
När jag var liten så gjorde jag inte så mycket, jag minns konstskola en kort tid ( jag är rätt duktig på att måla/rita dårå..) men det var inte kul att vara tvingad att måla ett jäkla äpple och liknande grejer. Jag gick på hundkurs med familjens hund, spelade lite badminton på skoj några gånger, inget mer än så. Jag och mina 3 syskon har aldrig varit intresserade, våra föräldrar har uppmuntrat oss men vi ville inte. Syster dansade balett som liten ett tag i alla fall. Karln och hans 2 syskon är inte som vi var, de har pysslat med massvis med aktiviteter!
Jag kommer att uppmuntra barnen att finna deras ”grej” men ALDRIG nånsin tvinga de till något, man måste inte ha en aktivitet heller ! Jag avskyr föräldrar som tvingar sina barn att gå på olika aktiviteter som de anser bra eller som de själva tycker är kul fast deras barn inte alls vill och mår dåligt. Tyvärr tror jag att det är ett vanligt fenomen, helt åt helvete enligt mig. Barnen ska tycka det är KUL, det är det enda som räknas!
Jag tänker en del på det här nu för att barnen börjar närma sig en ålder där man faktiskt kan låta de börja med något kul. Mina ungar är ju riktigt aktiva och full fart på, de behöver stimulans. Är man dessutom pseudotvillingar ( väldigt tätt födda) så kan det nog vara bra för de att ha sin egna grej där de kan utvecklas och vara ”själva”. De är ju så tajta dessa två och gör allt tillsammans, t.o.m dagis ju. De är aldrig ifrån varandra, de är ju två olika individer som också är olika i sättet och de behöver vara bara Kian eller Minelle också utan syskonet tätt inpå. Någon som förstår vad jag svamlar om?! ( Cecilia, du som har tvillingar förstår nog väldigt bra 😉 )
Om jag ska gå efter hur våra barn är och vad de verkar gilla och ha ”känsla för” så tycker jag att Kian skulle vara perfekt för fotboll, han har visat stort intresse för just fotboll sen han var 1 år. Minelle har noll intresse av fotboll och det här med teamwork och tydliga regler går inte riktigt ihop med denna tös 😉 Däremot dans eller gymnastik låter som något för denna damen! Och det här med simning ska vi nog ha med de på, simskola, det är bara 30 minuter per vecka.
Jag blev jätteglad när jag hittade Dancekids från 5 år här i närheten! Tillberga ligger granne med Sevalla och där åker vi igenom hela tiden och de har då dansverkstad för barn, perfekt för Mini, hoppas det finns kvar när hon har fyllt 5 år bara. Jag letar efter fotboll för små barn någonstans häromkring, Tortuna kanske? Jag vet inte och jag vet inte hur gammal man ska vara när man börjar med fotboll?
Nu är jag nyfiken på hur ni tänker kring det här?? Är det bra eller dåligt med många aktiviteter för barn? Hur kommer ni göra med era barn eller hur gör ni nu? Berätta gärna! 🙂
I grunden tänker jag som du, men med en skillnad.
Skall de ha fler aktiviteter vill jag att en skall vara en lagsport så de lär sig sammarbeta och kämpa tillsammans med andra och att en skall vara en individuell sport så de lär sig att kämpa själva. Jag gillar tanken på en kampsport då det (om det är en seriös klubb) handlar mycket om diciplin och respekt för tränare och motståndare, när de väl får en motståndare. Sen hur det blir i verkligheten vet jag inte, barn är ju så olika och det gäller väl att vara lyhörd för vad de vill. Men min grundtanke är som ovan =)
Jag förstår hur du tänker, bra tanke 🙂