Jag lider så med alla kvinnor som inte kan få barn eller har svårt att få barn (och män), livet är så orättvist!
Jag följer ett par bloggar i kampen om ett barn och hört om bekanta som haft/har svårt. Jag har alltid varit rädd att att jag skulle vara en av de, för man vet ingenting förrän man börjar jaga det där pluset!
Jag fick ett enormt bebissug redan när jag var 20 år, vid 23 hade jag fått min lilla son Kian! Vilken gåva att få barn, inte självklart på något sätt!
Lite läskigt att vänta länge på att börja med bebisverkstad, du minskar chansen att kunna få barn och tänk om du har svårt för att bli gravid?! Det kan ta år innan du lyckas och kanske är det kört med syskon? Naturen är lite grym mot oss kvinnor där, klockan tickar och kroppen får svårare och svårare att producera barn för varje år, det börjar redan försvåras i unga år!
Jag är så glad och tacksam att jag hade möjlighet och tur att få börja som ung redan, det är lättare då att hinna med några barn ifall man vill. Jag har full förståelse för att man inte kan planera sånt här, mycket måste ju stämma innan man kan tillverka bebis lixom, först och främst lär man ha en partner och det är ju inget man kan styra över när man ska träffa den rätta! Så jag är så galet tacksam över att jag hittade min kärlek och att jag nu väntar på min lilla trea!!!!!!
Det häftigaste och mäktigaste jag gjort i hela mitt liv är att bilda och skapa min EGNA LILLA FAMILJ, bästa människorna i världen, pappa, barn och pälsbollar 😉
Men tänk vad många som tror att det är så enkelt och självklart att bli gravid när de bestämt sig för det? Sen inser en del att det var ju inte så enkelt som det brukar vara på film. Det kan ju ta ett år eller till och med 2 år innan du får ditt plus utan att det är något som helst fel! Sen finns det ju de som plussar på första försöket 😉
Jag blir så ledsen dock när jag ser hur andra får kämpa och kämpa 🙁 Gör riktigt ont i hjärtat och ändå vet jag ju inte vad de går igenom, jag kan ju aldrig förstå helt som inte varit där men ändå lider jag med de 🙁
Jag hittade precis en ny blogg om ett par som har kämpat i 13 år för att få barn!!! En gång lyckades hon bli gravid och då var hon tvungen att avbryta graviditeten halvvägs pga av missbildningar, fruktansvärt. Nu hon gravid med tvillingar, runt. v. 7-8, såklart kom tårarna när jag läste om detta, vilken lycka!
Ännu mer tacksam känner jag mig då som har två friska barn och en knoddis på väg. Det värsta är att sånt här gör att det nästan rycker i äggstockarna på mig och jag vill bara skaffa fler barn för att jag har den gåvan att kunna få barn och jag är ung ännu. Men jag kan ju såklart inte bara gå efter det 😉 Karln min kallar mig fröpåse här hemma och skakar på huvudet, vi har märkt att jag blir ganska lätt gravid.
Bebis 1: Tidigt missfall, efter ca 5:e försöket skulle jag tro..
Bebis 2: Kian, första försöket efter missfallet!
Bebis 3: Minelle, 4:e försöket
Bebis 4: Knodden, första ”försöket” efter jag slutade med p-ring..
Detta är ju en fördel när man vill bli gravid och skaffa barn men jag är rätt orolig över hur det ska bli sen, efter knoddis?? När jag måste stänga igen bebisverkstaden? Grejen är ju att jag inte tål några preventivmedel med hormoner i, där ryker de flesta alternativen. Kondomer är värdelöst för oss, har försökt många gånger. Det enda alternativet som finns kvar är kopparspiralen, så jag hoppas enormt på att detta ska funka för mig för VAD GÖR VI ANNARS?
Är livrädd att råka bli gravid eller t.o.m bli gravid trots kopparspiral (det har man ju hört många historier om), för hur ska jag kunna hantera det???? Jag har enormt svårt för tanken på abort och karln skulle få panik om vi skaffade en till hehe…
Men detta är ett framtida ”problem”/dilemman 😉 Bara jag som lätt kan skena iväg lite för långt in i framtiden och oroa mig över sånt som inte ens är ett problem ännu. Funkar spiralen är det ju inget att fundera över de närmsta 5 åren!
Älskade barn!
ojj 13 år! det finns verkligen många som kämpar länge. o här gnäller jag över 4 månader.
jag har haft kopparspiral, är likadan o kan inte ha nått med hormoner. blir helt konstig och jag gillar inte tanken på att stoppa massa skit i kroppen. för mig funkade spiralen helt okej. fick mer mensvärk o mer blödning dock. jag fick även ont vid sex ibland. så för mig fanns det vissa minus. men den har funkat bättre än p piller. valde att ta ut den för jag tröttnade på den. kände på mig att den inte var bra för mig på nått sätt.
men hoppas den funkar för dig. värt att prova. vissa är den bra för o vissa inte. man kan blöda ett tag efter. jag småblödde över 1 månad. men sen blev det bra.
Ja jag har hört en del nackdelar om kopparspiralen från vissa så jag är nervös över att själv uppleva något minus. Det är inte så vanligt att ha spiral om man inte har fött barn tidigare. Den kanske funkar bättre efter du fått barn sen? 4 månader är inte lång tid alls men jag vet att det känns som en evighet! 😉
Hej!
Ett par vänner till mig lät killen sterilisera sig då dom var klara med barnafödandet! Tycker det är en rätt bra lösning då det är ett rätt enkelt ingrepp. Och då slipper man hålla på att ta hormoner som kvinna. Jag vill heller inte göra det så det enda alternativet är ju som du nämner, kopparspiralen. Men om man är överens med sin partner och han kan tänka sig att sterilisera sig så är det ju bra för båda. Ett alternativ kanske…..
Kram Malin
Vi har faktiskt pratat om det, han har själv tagit om just det men han vågar inte riktigt. På ett sätt förstår jag det då det är en stor åtgärd att ta till lixom, samtidigt verkar han så övertygad om att han inte vill ha fler barn! Vet du vad det kostar?