Lilla söta, härliga skitunge! Att en liten 2-åring kan suga musten ur en! Men jag vet att detta är tillfälligt, sen vänder det.
Såhär är det ju med småbarn, faser hit och dit, upp och ner går det. Skulle önska att man hade mer ork och tålamod som vuxen och tackla detta bättre.
Det är nu trots, alltså konflikter, utbrott, skrik, gråt, bärande, sömnlösa nätter. Vi har märkt att hon helt plötsligt har fått stark separationsångest, det underlättar inte vid nattning på nätterna!
I morse blev hon helt knäckt när pappa gick till jobbet och sen knäckt igen när jag gick ut på trappen för att ta in ved och snabbt rasta av hunden. Hon aldrig brytt sig om sånt tidigare.
Min teori är att hon upplever världen lite läskigare, hon blir mer medveten och tar in mycket, drömmer livligt och har svårt att falla in i djupsömn och väcks lätt, mycket känslor som hon inte vet hur hon ska hantera så det blir utbrott och konflikter istället. Dålig sömn gör väl sitt också, talutvecklingen har fått ett språng nu, det händer mycket i hennes lilla värld!
Det är en lättnad att veta att det här är en fas hon ska igenom. När man får sitt första barn är det inte lika lätt att veta och man förstår ingenting, fruktansvärt stressande för en som förälder då. Nu vet jag lite mer i alla fall, känns skönt. Man får bita ihop helt enkelt.
Jag tror precis som du att det är för mycket för deras lilla kropp just nu. Det händer så otroligt mycket!
Jenson pratar tvåords meningar i princip hela sin vakna tid (ibland treords) och man märker att han blir frustrerad om/när vi/andra inte förstår honom. Då blir han gnällig o kör på ”nej”, ”bort”, ”akta” tills han lugnat ner sig.
Vi har pratat här hemma om att försöka sära på barnen ibland, så att jag tar en o Sebastian den andre så att båda barnen får full fokus ett par timmar. Vi har inbillat oss att det hjälper, framförallt för Jenson (Juni är nig för liten för o förstå det där).
Det där du skriver om att hon blir ledsen när nån ska gå det känner jag också igen. Jenson blir halvt hysterisk när Sebastian ska gå till jobbet. Ska bli intressant o se hur allt blir i februari e jag ska börja jobba heltid :/
Lina –> Skönt att andra känner igen sig så det inte är bara jag som inbillar mig, många verkar känna igen en hel del som har en två-åring. Mini säger också tvåårdsmeningar och ibland lite mer, helt nytt, många fler ord har dykt upp också. jag har också tänkt på det där att sära på de, jag tror det kan vara bra iband att de får all fokus och inte störs av syskonet ibland, tyvärr får vi sällan till såna tillfällen men det är en bra idé.